aristina

Detta var min auditionrätt i Mästerkocken som fick Morberg att utbrista i poesi och Mannerström att äta direkt från skärbrädan (han ville ha ändbitarna). Den är baserad på en italiensk klassiker som heter Arista Fiorentina. Den traditionella versionen består av en hel kotlettrad eller grishals som man fyller och masserar med rosmarin och vitlök och helsteker i ugn en dryg timme.

Läs mer

ossobuco

I dagens Sydsvenskan hävdas att orange är säsongens färg. Trendkänslig som jag är hade jag redan igår ordnat en hyllning till färgen: ossobuco med risotto milanese.
Osso betyder ben och buco betyder hål, av detta drar jag slutsatsen att ossobuco betyder hålben. Det finns lite olika varianter, och jag gillar varianten med tomat, vitt vin och soffritto.

Läs mer

soppa på en spik: minestrone

Minestrone betyder ungefär kraftig soppa. Det är augmentativformen av minestra och givetvis finns diminutivformen minestrina. Minestra betyder rakt upp och ner soppa, vilket även kan heta zuppa. Nog med språklära.
Det finns lika många recept på minestrone som det finns köksbord, men de har det gemensamt att de i huvudsak består av grönsaker och ofta även legymer. Näst intill obligatoriskt är de tre komponenterna från en klassisk soffritto: lök, morot och stjälkselleri. Som av en slump ingår dessa tre grönsaker i den standardarsenal av råvaror jag så gott som alltid har hemma.

Läs mer

soffritto

Smakbasen framför alla heter i Italien soffritto och i Frankrike mirepoix. Utan denna heliga treenighet blir det inte mycket mat. Den utgör grunden för såser, buljonger, grytor, soppor och så vidare. Bolognese och minestrone är två typiska exempel. Treenigheten består av lök, morot och selleri (stjälkselleri). Till detta kan man addera andra smaker som vitlök, pancetta och örter.

Läs mer